Vad ska analys av textuell struktur egentligen vara bra för?

Det här med textanalys av den textuella strukturen är faktiskt himla intressant. När man väl begriper det. Och där är inte jag än.

Texter kan lexikogrammatiskt vara antingen verbala eller nominala, specifika eller allmänna, abstrakta eller konkreta.
Vidare analyserar man en texts referenter och kikar på var de finns någonstans och hur de refererar till varandra. I de två meningarna "Anna gillar godis. Choklad gillar hon bäst" har vi alltså två olika benämningar på Anna - "Anna" och "hon". De två orden har alltså samma referent.
Det sista pinnhålet på analysstegen är textens komposition; Hur är texten disponerad? Vilka textmönster hittar vi? Och vilket syfte har varje enskilt drag i texten?

På den här ytan är ju allt ganska enkelt, även om min beskrivning av textanalys på textstrukturell nivå tenderar att vara ganska generell. Men vad är det då den här analysen vill säga? Tänk er att någon till exempel uppfinner ett sätt att leda ström genom en koppartråd under vatten. Allt gott - men vad ska man med den uppfinningen till?
Lennart Hellspong och Per Ledin ger en mycket bra beskrivning av denna analysmetod i boken Vägar genom texten men jag känner att jag inte riktigt får någon förklaring till varför det ska vara bra att veta om en text lexikogrammatiskt till exempel är verbal, specifik och konkret. Kan man säga att en verbal text är byråkratisk till stilen? Och om texten är allmän och abstrakt, kan man då säga att texten egentligen inte säger någonting om berört ämne och det också på ett svårförståeligt sätt?

Min poäng är att för att kunna få nytta av den här typen av analysmetod verkar det som att man måste applicera den på ett högre plan för att kunna få ut något av den. Och då är vi plötsligt inne på något helt annat. Då pratar vi kanske om hur en text fungerar interpersonellt, hur texten fungerar inom en viss kultur och vad texten säger om våra normer och värderingar och det hör inte riktigt till den textstruktuella nivåns sfär.

Textstrukturell analys verkar alltså förutsätta att det finns något efter den som man kan tillämpa sina analysfynd på. Och där är jag inte riktigt än, men jag kanske helt enkelt får nöja mig med det där jag är nu och leta vidare efter nya kunskaper i textanalysens förtrollade värld.